VÄNNER FÖR LIVET

Åhh mina kära vänner! Gud jag vet verkligen inte vad jag skulle göra om inte ni fanns. Jag skriva vad som har hänt lite här och där. När jag var 5 så flyttade jag och min familj från skarpnäck till ingarö. Jag gick på dagis där i ett år sen så skulle jag börja i skola brunnskola. Från förskolan till kanske 2:an så var allt bra maten var god jag hade vänner. sen så började nog när jag började i 4:an. Jag gick kvar i brunnskola. Jag började få mindre vänner. Jag hade kanske en eller två kompisar kvar. Alla dom andra de vet jag inte vad som hade hänt. Jag bråkade och allt med dom. Sen så började det att typ alla började kaxa till sig lite mot mig. Några började slå till OSV. Mina kompisar som jag hade kvar sket i mig. Dom tittade bara på istället för att hjälpa mig. Okej det var ju inte bara dom som gjorde allt värre utan det var jag med. Dom tyckte om att reta mig för jag var en kaxig tjej. Det hände flera gånger att jag fick blåmärke. Sen när allt det här hände om, om och om igen så sa jag till mamma "NU VILL JAG BYTA SKOLA" 
Flera gånger jag kom hem kom jag full gråtandes för jag mådde inte bra i skolan. 
Sen innan jag skulle sluta 5:an så skickade jag och mamma en papper till hemmesta skolan och jag skulle äntligen byta. 
Nån vecka innan skolan skulle sluta innan sommarlovet så fick jag hälsa på hemmestaskolan. Jag var jättenervös. Det var 115 som skulle börja i 6:an där på hemmestaskolan efter sommarlovet. Jag var där med 115 elever när vi skulle hälsa på. Lärare frågade vilka skolor vi kom ifrån några från grantomta, några från vik, några hemmesta f-5, några från ekedal och EN från brunnskola. Jag kände inte en enda när jag hälsade på där  i hemmestaskolan. Sen så träffade jag en underbar kompis Jelena. Vi var med varandra på lunchen. Sen så delade dom ut olika färger jag och Jelena kom tyvär inte i samma grupp. Jag kommer inte ihåg vilken färg jag blev i men jag kände inte nån. Men dom visade oss runt över hela hemmesta skolan. Sen när de hade visat oss runt så fick vi gå hem. jag lärde mig inte känna någon för utom Jelena. Vi kände varandra lite. Vi hade inte nån kontakt på hela sommarlovet. När det var avslutning på brunnskola så fick jag en tårr. Jag hade gått på brunn från förskolan-5:an och sen så skulle jag byta. Juste glömde att säga, när jag var 10 år så skildes mina föräldrar. Så pappa träffade en tjej så dom flyttade till hägerstenåsen och mamma flyttade till ösbydalen (där bor jag nu) 
Jag var inte i närheten av ingarö på hela sommarlovet. 
När det bara var några dagar kvar av sommarlovet så var jag inte så nervös för att börja i hemmesta. Jag var mest glad. När jag började där så delade dom upp oss i några grupper. Det var typ som en klass. Fast dom grupperna skulle vi inte ha hela tiden. Men jag fortsätter nu. Men den dagen dom delade upp oss i dom där grupperna så pratade vi mest. Jag kände inte nån. Men jag gick till skolan varje dag, Jag var inte med nån, jag kände inte nån. Jag pratade knappt. Jag var jättenervös. Jag gick till skolan nästa dag, nästa dag och nästa dag sen så träffade jag Jelena där. Hon var med några andra först. Jag gick in till toan ganska ofta och grät lite för jag trodde att jag skulle aldrig få vänner där. Men sen den dagen så frågade Jelena mig "Wilma vill du va med oss" Då sa ju jag såklart " Ja asså bara om jag får" Och jelena sa " Ja det är klart" 
Jag var med dom ungefär två dagar. Sen nästa dag så gick jag Jelena och några till andra som kollade på en kille som gjorde coola saker. Dom andra hette Nicole, Hanna, Felice, Clara, Agnes och Moa. Sen så började jag prata med Nicole mycket. Sen så frågade Hanna "Kom va med i vårt gäng" Och då sa jag "Ja okej visst"
Vi gick ner under trappan och började prata om mycket saker. Som t.ex vad jag hette, vart jag bor, vrf jag började i hemmestaskolan. Mycket mer. Vi lärde känns varandra lärmare och lärmare. Jag var med dom hela tiden i skolan. När jag började va med dom så märke jag att det här är riktiga vänner jag har äntligen fått riktiga vänner som betyder mycket för mig. Just nu så är jag fortfarande med dom. Sen efter ett tag så började jag lära känna Ebba, Amanda, Matilda, Rebecca. Alla vi blev ett gäng. Så just nu så är alla vi tillsammans på rasterna. Alla vi nu är bästa vänner. Jag älskar dom sjukt mycket. Alla dom som jag har skrivit om här betyder mycket för mig och jag älskar dom sjukt mycket. 
Jag kan prata precis vad som helst till dom. Om inte alla dom skulle finnas så skulle jag säkert redan vad död. Jag älskar dom över hela mitt hjärta. Jag har både tjejkompisar och killkompisar. I brunn hade jag inga killkompisar jag hade bara två kompisar. 
 
Nu fick ni veta lite vad som hade hänt med alla mina vänner! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

♥Namn♥
Kom ihåg mig?

♥Din E-postadress♥: (bara jag som ser)

♥Din blogg andress♥:

♥Kommentera här gärna♥:

Trackback
RSS 2.0